Mina små barn. Mina små bebisar. Som jag älskar, älskar så hårt av hela mitt hjärta.

Så otroligt perfekta, så otroligt underbara och fina. På alla sätt och vis.

(Tror dock alla som fått barn själva vet vad jag menar)

Så obeskrivliga känslor så att  alla ord bleknar i jämförelse.

Skulle kunna sitta i timmar och berätta om dom.

Rasmus, the one and only.  Han är prinsen som charma allt och alla på sin framfart.

Så omtänksam mot sin syster. Han ha haft oturen att vara sjuk nu på senare tid, och när han var som sjukas så såg han även till att hon skulle ha det bra.Charmknutten

Orden som kommer mest nu är "oj oj oj"

Han klipper jämt gräs eller krattar ute i stugan. Sparkar boll och härjar runt.

Älskar bada eller bara dansa runt och sjunga/spela.

Sen när vi är ute och åker tvillningvagen ska alltid hålla hennes hand.

Liv, donnan. Prinssessan men viljan av stål. Så otroligt att hon redan är fem månader.

Stark både i kroppen och viljan. Trotts sin tuffa start.

Hon skrattar alltid och pratar jämt. Hela tiden.

Lyser upp som solen när storebror kommer.

Dom kan ligga på en filt och samtala (om livet?!) i långa stunder.

Nu ska jag gå och titta till dom innan en ny vecka kommer srpingades emot oss.

Sov gott. Ses imorrn!