Och vart ska vi börja. Känns om ett lång och nästintill jobbigt inlägg inte är att föredra så vi gör lite kosta och snabba uppdateringa om vad som hänt sen sist.

1. Vi ha nu flyttat, äntligen bort från detta hemska och vidriga lägnhet. Sista tiden gick jag bara och längtade därifrån.

Till nytt, fint och helt underbarr längenhet. Passar oss perfekt.

Det är synd att det krävdes så mycket av oss innan vi äntligen hittade rätt. Men nu så.

2. Veckan innan flytten blev det ju ambulansfärd, sjukhusvistelse och två operatiner på mindre än 36 timmar. Gallblåsan sprack när dom skulle ta ut den och en sten ramlade ned i gallgången. Vilket gjorde att när jag slog upp ögonen från första op så sa dom att dom var tvungen att göra det igen. Lagomt roligt. Men det gick ju bra tillslut.

Jag vet att jag i början av maj (via UL) hade 20-30 stenar i gallblåsan. Jag frågade lärkaren som opade mig hur många han trodde jag hade. Tror dock han överdrev rejält,men han påstår att det va ca 100. Men som sagt, är nog lite överdrivet.

3. Liv, donnan. Hon utvecklas ju i raketfart, lärde sig krypa under tiden jag var på sjukhus. Sen på dom två senaste veckorna ärt sig apploderat, vinkar, säga heee ( hej) och sist men inte minst ska hon nu äta helt själv. Vilket går bra. Min donna.

4. Rasmus, prinsen. Han gick fram till Liv när hon satt på golvet i ett rosa hårband. Strök henne på kinden och sedan sa han "Biiiin, Biiiiiiiiin Liiii" Vilket jag tror betyder  "Fin, fin Liv". Söt plutten min.lätt den bästa brorsan i världen. Så det så!

Sammanfattingen klar. 

Så vad händer och sker nu, borde väl kanske uppdatera mera.

Idag är vi hemma hela familjen, ska väl snart slänga i oss någon lunch. Svänga förbi affären och komplettera det vi missade igår.

Sen blir det lite bus i eftermiddag.

Måste boka in lite möten och grejs till veckan, mammaledigheten är snart över och verkligenheten med jobb kommer ikapp.

Men med lite planering och trix ska vi nog få tid och njuta av livet precis som idag. Älskar verkligen mitt liv som mamma!

Men två små som mina kan man inte vara annat en stolt :)