Så länge sen och mitt liv rullar på i raketfart. Vet inte alls vart all tid ta vägen någonstan. Men en klok människa ha sagt att tiden är det ända som är rättvist fördelat här i världen. Och ja, jag tänker inte spendera min tid på att vara bitter. Jag är och ska förbli lycklig :)

Hänt sen sist då, vågen ha passerat MINUS 25 kg och jag har aldirg mått bättre fysiskt än vad jag gör idag. Fattar inte hur jag ha orkat leva med en sån extrem fetma som jag ha dragit på mig. För det är ju det det är.  Har bara tagit ett tag och inse det.

Acceptera att så är det. Men jag är på väg till ett bättre och välmående liv. Ett rörligare kan man väl säga.

Vad ha vi gjort med, köpt en ny soffa för flytten närmar sig med stormsteg, på måndag är det dags. Herre gud. Tyckte det kändes som om 3 månader var lång tid. Men ikke. Nu är det dags. Drog även en runda på ikea igår och spenderade massor av pengar så det kommer nog bli apnice när vi flytta. barnens rum är helt nytt.

Sen ringde vi bovärden igår och fick reda på att vi skulle få tapeter till hela lägenheten.

Så när vi hämtade farbror J igår så fick ju han göra, haha. Men det kommer bli bra. Nystart i mitt redan så frächa liv. Haha.

Imorse sparkade jag igång tuppjäveln som vanligt,  tog på mig mjukisdressen (som för övrigt börjar bli lite för stor) och tog en runda runt sjön, det var jag och räven som tog en runda. Han inseptekrade mig nog när jag gick. Han, hon eller som det så populärt heter hen. Haha.

Nu har jag ätit blåbär och kesella till frukost, blir sedan en dusch och sen dra vi ut på uppdrag med dom bästa.

Som en familj. För idag är det nämligen så att vi är helt lediga både jag och R.

Och kvällen kommer avslutas med klassåterträff. Tänk att det är 10 år sen, käns åter igen om om det var igår.

Klass 9B satte sig på bussen till Italen.

Jag vill va vanlig
vad det nu e.
Jag vill göra fel
och erkänna det.
Jag vill leva för dan
och inte låta natten sluka mig nå mer.

Om du vill ha mig
så säg till.
För själv vet jag inte vad jag vill.
Jag har försökt att ta tag i nån
men händerna kan inte hålla still.

När jag blir arg
ger jag igen.
Ja jag undviker sanningen
jag kan säga att jag älskar dig
och sen aldrig säga det igen.
Och jag kan gråta först när dom har gått
ja mina känslor har jag svårt att lämna bort.
Om dom tror att dom har sårat mig
har dom bara missförstått.

Jag börjar om
varenda dag.
Försöker vara det dom vill att jag ska va
men när jag somnat på natten har jag glömt om jag själv mår bra.

Och jag vet inte vart jag är
jag är med men aldrig riktigt där.
Det är höstkallt på balkongen
och jag längtar till nått annat än det här.

Jag vill va vanlig
vad det nu e.
Jag vill göra fel
och erkänna det.
Jag vill leva för dan
och inte låta natten sluka mig nå mer.

Här är mina stjärnor.

Flickan som kommer gåendes in till mig imorse, finaset sessan på jorden. Viljan och envisare än någon annan jag stött på men då är hon MIN donna oxå. Min älskade tjej!

Pojken. Pojken som charma allt runt om kring, han som är lättlärd och vill och ska klara allt själv. Min prins. Min prins BUS.

Min älskade kille!

Mannen. Mannen. Min hjäte. Min kung. Min Sambo. Pappan åt min barn. Älskade R!

Är det inte kärlek så säg?!?!

Ps... Idag visade vågen mitt första delmål, är så nöjd att det inte går att beskriva :) ...  

- 20 kg

Du ville träffa mig i veckan
det var nån dag som passade dig
du tog förgivet att jag kunde
men du glömde fråga mig
du glömde fråga mig

Du flyger högre än oss andra
man får se upp varenda gång
först när du tar dig ner på jorden
först då kan jag va din vän
först då kan jag va din vän

Jag mår bra och det blir vackert
och lika sorgset som förut
men här finns inga brustna hjärtan
alla ser likadana ut
alla ser likadana ut

Det är grönare i parken
och du ropar högt när du är där
du säger att jag skrämde bort dig
men du var ju aldrig här
du var ju aldrig här

Du går ensam hem från krogen
och jag undrar hur du gör
om det är lättare att falla
med ena foten utanför
med ena foten utanför

Du ville träffa mig i veckan
och du vill alltid samma sak
du vill ha det du förlorat
men mig får du inte tillbaks
mig får du inte tillbaks

Mig får du inte tillbaks.

Här är jag, den första är från april/maj förra året och den andra är från idag. Är ca 18 kg mellan bilderna.

Tänk att livet kan bli så mycket lättare bara på en stadsrunda med alla affärer stängda och trevligt sällskap ;)

Tack, du är bäst...

Imorgon börjar vi verkligeheten på riktigt, vi avsluta sjukskrivningen och börjar jobba.

Efter över två år hemma med mina små.

Rasmus och Liv ha kommit till oss, vi ha hittat på en massa skoj om dagarna.

Liten och stor, massa galna upptåg och en hel del uppdrag. 

Jag är otroligt tacksam över att jag fått möjligheten att vara hemma med mina två små under deras första år i livet.

Sett dom rulla över till magen, lära sig krypa och sen gå.

Och alla dom andra små framsteg dom gjort, men ha blivit lika stolt varje gång. 

Jag hoppas att våran vardag kommer bli lika fantastisk som dom här åren varit.

Nu när vi ladda för ny lägenhet och en massa annat.

Med mig går det bara fintfint med, hade några dagar som jag stod stilla men nu är jag på g igen.

Ha antingen gått in till stan eller runt sjön varje dag förutom i lördags.

Är så skönt och röra på sig så nu ska jag ta BILEN ( för jag ha körkort :P)  och gå ut och gå :)

Hörs hej!