Som rubriken säger.

Finns inget som bör sägas som inte redan är sagt, finns inget som i ord kan beskriva mitt lyckorrus.

Vi blev fyra över en eftermiddag. Så underbart. Så fantastiskt.

Rasmus

Imorrn är det dessutom 1 år sen vi förlovade oss och på måndag är den 1,5 år sen vi blev tillsammans. Och han är killen jag vill lägga mig vid varje kväll, han är killen jag vill vakna med. Och framför allt är han den kille jag vill dela resten av mitt liv med.

Jag älskade dig/er mer idag än igår men jag älskar dig/er mer imorgon.

Ett år, ett år av kärlek. Ett år av nått jag aldrig kunna drömma om.

Vi firade och han älskade vara i centrum, han charmade alla.

Och jag vill än en gång tacka för den otroligt fina dag han fick och alla fina presenter.

Både i onsdags då vi firade med dom närmaste och nu i helgen då vi hade kalas.

  J, Grim, Maja. Sanna och Rasmus.   J och R   Han älskar sin spis och grytor. Charmknutten min

   Så fort han får tag i nått så tar han det till örat och säger" hej, hej"

Vi har haft en underbar dag ute i stugan efter Bm besöket.

Älskar verkligen den platsen. Det är som så lugnt. Ute vid sjön.

Som på landet fast ändå inte. Som mitt ute i ingenstans med "bara" 15 min till stan.

Stugan är inte stor, men helt perfekt för min familj. För det är våran lilla samlingsplats.

Julafton firade vi där ute, lika så nyår. Underbar mat, eld i öppenspisen. Tystnade utanför dörren som är så skön talande. Lugnet. Där försvinner all stress.

Julen, just ja. Rasmus hade en underbar jul. Så mycket julklappar. Så mycket som jag kommer knappt ihåg vem som gav vad. Trumset, volvobil, ankor,  briojärnväg och massa annat. Jacka, mössa, halsduk och pyjamasar.

Jag fick en massa jag med, helt nya köksknivar, fotbehandlning, microvågsugn och örhängen!

Trots en överskattad högtid så slutade 2010 helt underbart. Och jag ha börjat 2011 precis börja som det förra....

Så jag älskar livet just nu.

Sov gott.

Du kom, du sågs och du var älskad från första stund.

Idag är de tisdag, ska snart i väg till BM. Lär ju vara bland dom sista gångerna jag åker dit nu.  Fattar inte vad tiden tagit vägen, första veckorna av den här graviditeten gick ju tok långsamt. Sen small det bara till och så är vi här nu.

Samtidigt blir min kille hela ett år om en vecka, vad tar tiden vägen?

Han som kom, sågs och segrade.   

Ska väl göra ett seriöst försök att få undan julen i veckan, byta gradiner och få tillbaka vardagen. Robban ska ju tillbaka till skolan på måndag, så vardagen kommer ju närmare.

Fast vilken vardag? Undra hur det kommer bli ha två små. Undra om dom är lika.

Undra vem det är som gömmer sig där. Lite smått nervös samtidigt som jag längtar.

Men snart så